Migrationsverkets bedömningar under lupp
För några dagar sedan släppte Statskontoret en analys av Migrationsverkets bedömningar i asylärenden, främst gällande rättssäkerhet och enhetlighet. Resultatet är skrämmande, särskilt beaktat det politiska haveri som sedan flera år pågått inom den svenska rättsstaten generellt, och inom migrationsrätten specifikt.
Rättssäkerhet – en demokratisk grundbult
En grundläggande förutsättning för att en demokrati ska fungera är så kallad rättssäkerhet. Rättssäkerhet innebär i princip att det ska finnas ett rättssystem som skyddar individen mot övergrepp från staten och andra individer. Detta system består både av lagstiftning och en fungerande beslutande och rättskipande makt som präglas av bland annat opartiskhet, effektivitet och förutsebarhet. Förutsebarhet förutsätter i sin tur enhetlighet. Lika ärenden ska dömas lika och varje beslut kräver lagstöd. Detta gäller inte bara domstolar, utan även myndigheter och andra offentliga aktörer som fattar beslut som påverkar den enskilda.
Brister i enhetlighet och rättslig kvalitet
Trots vikten av (och kravet på) rättssäkerhet och enhetlighet visar Statskontorets analys tydliga tecken på att bristerna i Migrationsverkets bedömningar är många och den rättsliga kvalitén generellt låg. Det syns stora skillnader mellan olika regioner och enheter, även när det kommer till andelen meddelade bifall- och avslagsbeslut. Skillnaderna kan inte förklaras av kända bakgrundsfaktorer som nationalitet och ålder, eller av det bedömningsutrymme som migrationsrätten ger. Chansen att beviljas asyl beror alltså, helt krasst, på i vilken region eller vid vilken enhet utredningen görs. Det är större chans att få bifall på en asylansökan i region Syd än i region Nord, samtidigt som Migrationsdomstolen oftare ändrar eller återförvisar ärenden för ny bedömning om beslutet fattats i region Syd än i region Nord.
Interna kontrollsystem och styrningsproblem
Analysen visar vidare på brister i Migrationsverkets interna kontrollsystem. Den rättsliga kvalitén av asylprövningar följs inte upp på ett tillfredsställande sätt och den interna styrningen är svag och ineffektiv. I Migrationsverkets egna redovisningar de senaste åren uppges att kvalitén generellt är tillfredställande, men de går inte närmre in på specifika ärendetyper, som exempelvis kvalitén på asylprövningar. Detta trots att sådana specifika resultat redovisas gällande kostnader, produktivitet och handläggningstider. Migrationsverket uppmanas av Statskontoret att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen, men det uppskattas ta lång tid och frågan är om det överhuvudtaget finns en vilja till förändring.
Migrationsrättens förfall i dagens politik
Även om analysen är skrämmande är den inte på något sätt förvånande. De senaste åren har den svenska politiken totalt urholkat migrationsrätten och dess mål. Ett kostnadseffektivt avslag på en asylansökan ses som en vinst, medan den rättsliga kvalitén på utredningen spelar mindre roll. I vissa fall görs till och med bedömningar som helt saknar stöd i lag – hur ska enhetlighet och förutsebarhet kunna garanteras då?
En spegel av djupare problem i demokratin
Mitt bland alla analyser, siffror och besparingar är det enkelt att glömma bort att det rör sig om riktiga personer, som ofta hinner skapa ett liv i Sverige och drömma om en framtid fri från förtryck och förföljelse. Men problemet går djupare än så. Bristerna i Migrationsverkets asylprövningar speglar även de större bristerna i vårt rättssystem – och i förlängningen, vår demokrati.
