LVU
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelsen om vård av unga, LVU, är en lag som reglerar tvångsomhändertagande av barn och ungdomar när det finns påtagliga risker för deras hälsa och utveckling att skadas. Socialtjänsten har en skyldighet att ingripa om den får indikationer på att ett barn far illa. För föräldrar och vårdnadshavare kan LVU-processen vara överväldigande och skrämmande, men du behöver inte gå igenom processen ensam.
Alak & Co är specialister inom socialrätt och har stor erfarenhet av att företräda barn, ungdomar och föräldrar i LVU-ärenden. Vi förstår att LVU-processen är komplex och känslomässigt utmanande. Vi finns här för att hjälpa dig igenom den.
När socialtjänsten misstänker att ett barn far illa är deras första åtgärd att inleda en utredning för att bedöma barnets behov av hjälp och stöd. Om hjälp inte kan ges frivilligt enligt socialtjänstlagen kan socialnämnden ansöka om att barnet ska omhändertas enligt LVU. I akuta situationer kan socialnämnden besluta om ett omedelbart omhändertagande.
Ibland riskerar barn och ungdomars hälsa och utveckling att skadas av den egna hemmiljön. De kan befinna sig i en situation som kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa deras trygghet. Riskerna kan vara allvarliga och handla om sexuella övergrepp eller annat våld i hemmet. Barn och ungdomar kan även riskera att skadas av att föräldrar eller vårdnadshavare befinner sig i ett tillstånd som hindrar dem från att säkerställa barnets välfärd, exempelvis på grund av missbruk eller andra familjeproblem.
Det finns också situationer där barn och ungdomar lever destruktiva liv och riskerar att skada sig själva. I sådana fall är det viktigt att ingripa snabbt för att barnet ska hamna på rätt väg och få rätt stöd och skydd.
1. Ett omedelbart omhändertagande görs av socialnämnden, som samma dag kan hämta barnet och föra barnet till ett jourhem.
2. Socialnämnden skall inom en vecka ansöka vid förvaltningsrätten om att omhändertagandet skall stå fast.
3. Domstolen håller en förhandling där frågan om tvångsvård prövas. Står LVU beslutet fast placeras barnet normalt i ett familjehem.
4. Var sjätte månad omprövar socialnämnden om vården skall fortsätta eller inte. Socialnämndens beslut kan överklagas till domstol.
Utredningen och besluten ska baseras på vad som är bäst för barnet. Inget annat intresse ska väga tyngre i bedömningen.
Under LVU-vården har socialtjänsten det övergripande ansvaret för barnet. De bestämmer var barnet ska bo, gå i skolan och hur umgänget med föräldrarna ska se ut. Barnet kan placeras i ett familjehem eller ett HVB-hem. Barnet kan också vårdas i sitt eget hem utifrån en utarbetad vårdplan.
En placering i hemmet enligt LVU innebär att barnet bor kvar hemma tillsammans med sina föräldrar, men både barnet och föräldrarna måste ta emot stöd och råd från socialtjänsten. Föräldrarnas bestämmanderätt minskar vid en sådan placering. Denna placering anses vara minst ingripande enligt tvångsvårdslagstiftningen.
Socialnämnden har befogenhet att begränsa umgänget mellan föräldrar och barn om barnets välmående kräver det. Detta beslut är överklagbart.
Det kan finnas flera skäl till en umgängesbegränsning, exempelvis att föräldrarna hindrar nödvändig vård i ett familjehem eller att missbruk eller psykisk ohälsa kräver särskilda arrangemang för umgänget.
Om socialnämndens beslut om umgängesbegränsning fastställs i förvaltningsrätten måste nämnden ompröva beslutet var tredje månad och därmed bestämma om umgängesbegränsningen ska bestå. Det är en process av kontinuerlig omprövning.
Socialnämnden diskuterar och överväger vården av barnet och utvecklingen av föräldrarnas och barnets personliga förhållanden. Om det finns oklarheter kan nämnden kräva en närmare utredning av umgängena.
Vid omhändertaganden enligt LVU har besluten till största del sin grund i socialtjänstens utredning av barnets hemförhållanden och levnadssätt. Tyvärr förekommer det ibland brister i utredningarna.
Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det nödvändigt att kontinuerligt utvärdera kommunernas hantering av LVU-ärenden för att säkerställa att ärenden hanteras korrekt. Det är viktigt att barn inte placeras i familjehem utan rättssäkra beslut som motiverar åtgärden och att gedigna utredningar om familjehem görs i förväg.
Beslut om tvångsvård enligt LVU kan överklagas till högre instans. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten, vars beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
Vår uppgift som ditt offentliga biträde är att tillvarata dina intressen i ärendet och se till att processen blir rättvis. Om du inte är nöjd med en dom eller ett beslut i ditt LVU-ärende kan vi hjälpa dig att överklaga till nästa instans.
Vi vill betona vikten av ett gott samarbete med socialtjänsten, även om du inte delar deras uppfattning om vårdbehovet. Konflikter med socialtjänsten kan förlänga vården och göra situationen mer komplicerad. Rådgör alltid med oss som ditt offentliga biträde före möten med socialtjänsten för att säkerställa att du har fullständig information om de lagar och regler som gäller i ditt ärende redan från början.
Som en viktig del av LVU-processen tilldelas vårdnadshavarna ett offentligt biträde, det vill säga en advokat eller jurist som företräder dem genom hela rättsprocessen. Du som vårdnadshavare har rätt att välja vem du önskar ha som ditt offentliga biträde.
Om du oroar dig för att ditt barn kan komma att omhändertas enligt LVU bör du kontakta en advokat eller jurist med specialkompetens i socialrätt så tidigt som möjligt.
Alak & Co har den erfarenhet och kompetens som krävs för att biträda dig genom hela LVU-processen. Vi är här för att ge dig råd och göra en bedömning av omständigheterna i ditt ärende, exempelvis bedöma möjligheten till framgång vid en begäran om att den pågående vården enligt LVU ska upphöra.
Du har rätt att önska en jurist hos oss som ditt offentliga biträde. Staten står för kostnaden.
