Brottsoffer får kämpa ensamma – varför mister kvinnor sitt målsägandebiträde?

Idag får kvinnor som är offer för våld i hemmet i alltför stor utsträckning föra kampen för upprättelse på egen hand. Sedan 2018 blir många kvinnor av med sitt målsägandebiträde efter tingsrättens dom, även om målet överklagas till överrätt. Målsägandebiträdets uppdrag fortsätter därmed inte automatiskt i hovrätten och Högsta domstolen. Gärningsmannen får däremot ha kvar sin försvarare i alla instanser. Var är brottsofferperspektivet? 

Kvinnans utsatta situation – varför är målsägandebiträdet så viktigt?

Kvinnan som är utsatt för våld i hemmet befinner sig i en mycket utsatt situation, då gärningsmannen är den person som kvinnan valt att dela livet med och inte sällan finns gemensamma barn att ta hänsyn till. Våldet har dessutom skett bakom stängda dörrar och det finns sällan mycket bevisning som styrker brott. Kvinnans egna uppgifter blir ofta avgörande för domstolens bedömning, vilket gör hennes medverkan, engagemang och styrka central för processen. I detta hänseende kan målsägandebiträdets uppdrag helt avgörande i kampen mot upprättelse.  

Statens ansvar – varför får försvararen vara kvar men inte målsägandebiträdet?

Den som är utsatt för våld av en närstående ska kunna räkna med statens skydd och stöd. Detta skydd och stöd tillhandahålls bland annat genom att låta biträdet fortsätta till dess att målet är slutligt avgjort. Varför får försvararen vara kvar men inte målsägandebiträdet?  

Brist på tidigt stöd – varför saknas krav på omedelbar anmälan av målsägandebiträde?

För närvarande finns inte heller något krav på att utredaren omedelbart ska anmäla ett behov av ett målsägandebiträde när förundersökningen avser våld i nära relationer, så som gäller vid sexualbrott exempelvis. Det anförda innebär att många brottsoffer står utan målsägandebiträde en stor del av processen, i processens inledning och i processen i överrätt. Fler våldsutsatta kvinnor ska ha rätt till ett målsägandebiträde från processens initierande och genom hela processen.  

Mörk start på året – regeringen måste stärka rätten till målsägandebiträde nu!

Förra året fick en mycket mörk början, efter att män mördat och fört bort kvinnor som de haft en nära relation till. Regeringen uttryckte då  en avsikt att inleda en utredning som ska behandla rätten till målsägandebiträde. Det är hög tid att regeringen stärker rätten till målsägandebiträde vid våld i nära relationer. Uppdraget ska redovisas i augusti i år. Sedan reformen 2018 har röster efterfrågat brottsofferperspektivet. Det är dags!