Förra året, i samband med publikationen av en rapport från Brottsförebyggande rådet som uppvisade dystra siffror, lovade regeringen krafttag mot mäns våld mot kvinnor. Nu visar de att löftena inte enbart var tomma ord. Regeringen har nämligen tillsatt en särskild utredare som ska se över lagstiftningen vid skilsmässor. Utredaren ska utvärdera möjligheten att helt avskaffa, alternativt kraftigt korta ner, betänketiden vid äktenskapsskillnad samt se över regelverket kring bodelningar. Syftet är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill separera och på så sätt motverka våld i nära relation. Resultaten av utredningen ska presenteras om drygt ett år, den 15 december 2025.
De aktuella reglerna om betänketid kommer från slutet av 70-talet och bodelningsbestämmelserna är i princip lika gamla. Mycket har hänt sedan dess, inte minst vad gäller synen på äktenskap och skilsmässor. Kvinnors ekonomiska frihet har ökat, fler väljer att skilja sig och bilden av hur en familj ser ut och fungerar har förändrats avsevärt de senaste 40 åren. En revidering och modernisering av lagstiftningen är efterlängtad. Inte minst av precis den anledning som regeringen nu framhåller: behovet att skydda våldsutsatta kvinnor och förenkla processen att lämna destruktiva äktenskap.
Inledningsvis vill regeringen utreda möjligheten att ställa högre krav vid bodelningar. Vid äktenskapsskillnad ska makars egendom och tillgångar fördelas genom bodelning. Finns inget äktenskapsförord som säger något annat utgör all egendom giftorättsgods som i huvudregel ska delas lika mellan makarna. Om de inte är överens kan det krävas att en så kallad bodelningsförrättare utreder och fattar beslut om hur tillgångarna ska fördelas.
I dagsläget finns ingen bortre tidsgräns för när bodelningen måste ske vid äktenskapsskillnad. Processen riskerar därför att bli långdragen och följaktligen onödigt påfrestande för parterna, i synnerhet för en part som valt att lämna en våldsam relation. Eftersom bodelningen bekostas av makarna själva, riskerar det även att bli väldigt kostsamt. Genom att medvetet fördröja eller komplicera processen kan en (ekonomiskt) starkare part utnyttja den som ett påtryckningsmedel och försvåra för den svagare parten att tillgodose sig sin rätt och gå vidare med sitt liv. Denna problematik, i synnerhet i situationer då en part utsatts för psykiskt och/eller fysiskt våld, belyses nu av regeringen. Den särskilda utredaren har därför fått i uppdrag att se över möjligheten att exempelvis införa en bortre tidsgräns, ge bodelningsförrättaren mer omfattande verktyg i situationer då den ena parten inte medverkar till bodelningen samt skapa möjlighet att erhålla ekonomisk ersättning för bodelningskostnader.
Den andra delen av utredningen tar sikte på problematiken kring betänketid vid äktenskapsskillnad. Enligt svensk lag ska ett beslut om äktenskapsskillnad föregås av betänketid om en eller båda makarna begär det, om någon av dem har vårdnaden om ett barn under 16 år som bor hemma, eller om det bara är en av makarna som vill skiljas. Betänketiden varar i minst sex månader. Först därefter kan tingsrätten besluta om äktenskapsskillnad, under förutsättning att den ena eller båda makarna bekräftar att de fortfarande vill skiljas.
Syftet med regleringen är att motverka förhastade skilsmässor, särskilt i situationer då barn påverkas eller när parterna inte är överens. Förutom det uppenbara faktum att regleringen bygger på en föråldrad bild av äktenskap som något heligt, medför den särskilda problem för personer som försöker lämna en destruktiv och/eller våldsam relation. Genom att motsätta sig kan en våldsam eller kontrollerande make ensam fördröja skilsmässan i över ett halvår. Det är just denna problematik som regeringen nu belyser. Utredaren har därför fått i uppdrag att granska hur ett slopande av betänketiden kan stärka skyddet för utsatta personer som vill skiljas.
Utredningen tar särskilt sikte på möjligheten att korta ner eller avskaffa betänketiden i situationer då det förekommit våld eller andra kränkningar i relationen, eller då ingen av makarna bor med ett eget barn. I Sverige finns inget krav på att uppge sina skäl vid ansökan om skilsmässa. Detta innebär att anledningen till att en person vill lämna sin partner sällan framkommer. Flertalet studier visar dessutom att våldsutsatta många gånger drar sig för att berätta om sina erfarenheter. Om det dessutom finns barn inblandade blir situationen än mer problematiskt, vilket är ironiskt med tanke på att det är just barnen bestämmelsen avser skydda. Det kan därför ifrågasättas varför utredningen begränsas till specifika situationer. För att säkerställa skydd för utsatta kvinnor och barn, även då de inte vill eller kan berätta om våldet, bör reglerna om betänketid avskaffas i sin helhet.
Även om det alltid finns mer att önska, välkomnar vi på Alak & Co utredningen och inväntar resultatet med höga förhoppningar om att den också ska leda till konkreta åtgärder.
