Från och med 1 januari 2025 kan barn få ett starkare skydd när det gäller umgänge med våldsamma föräldrar. Regeringen har presenterat förslag på ändringar i föräldrabalken, vilka syftar till att förstärka barnrättsperspektivet och barns skydd mot våld och andra kränkningar. Lagförslagen innebär bland annat att risken för att ett barn far illa ska väga tyngre i domstolens bedömningar av vad som är barnets bästa i frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Vi har talat med Isabelle Gunnarsson, jurist på Alak & Co, för att få en djupare förståelse för vad dessa förändringar innebär i praktiken.
En skärpning av barnskyddet
– Det här är ett viktigt steg framåt i att skydda barn från farliga situationer, förklarar Isabelle Gunnarsson. I dagens rättssystem konkurrerar barnets rätt till kontakt med båda föräldrarna med risken för att barnet far illa. Det har skapat problem i fall där ena föräldern har utsatt familjen för våld eller övergrepp.
De nya lagändringarna innebär att domstolar i större utsträckning ska prioritera barnets säkerhet framför kontaktprincipen, alltså barnets rätt till umgänge med båda föräldrarna.
– I praktiken innebär detta att om det finns en risk för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld, kommer denna risk att väga tyngre än barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Det är en välkommen förändring, säger Gunnarsson.
Domstolens skyldigheter skärps
En annan viktig del av lagändringarna är att domstolarna i svårbedömda fall måste inhämta sakkunnigutlåtande från en legitimerad psykolog.
– Det här är ett mycket bra förslag, fortsätter Isabelle Gunnarsson. Psykologens expertis kan vara avgörande för att korrekt bedöma de psykiska och emotionella risker som barnet kan utsättas för. Detta säkerställer att beslut om vårdnad och umgänge grundas på professionella bedömningar, inte bara på juridiska argument.
Barnets bästa väger tyngre än umgängesrätten
En av de stora förändringarna är den föreslagna formuleringen i lagen som innebär att barnets bästa ska väga tyngre än förälderns rätt till umgänge. Nuvarande lag fastslår att ett barn har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor med, men undantag ska göras om detta strider mot barnets bästa.
– Detta är en viktig markering, säger Gunnarsson. I över 200 000 svenska hem lever barn i situationer där våld förekommer. Uppgifter om våld är dessutom vanligt förekommande i vårdnadsmål, enligt Jämställdhetsmyndigheten. Lagändringarna visar tydligt att skyddet för barnets välbefinnande nu får företräde framför kontaktprincipen, vilket borde ha varit fallet sedan länge.
Ett starkare skydd i framtiden
De föreslagna ändringarna markerar en avgörande förskjutning i hur rättssystemet ser på barns rättigheter och säkerhet i vårdnadsfrågor. Isabelle Gunnarsson menar att dessa justeringar kan leda till att fler barn skyddas från skadliga umgängessituationer i framtiden.
– Det här är något vi på Alak & Co har efterlyst länge. Vi ser fram emot att dessa lagförändringar träder i kraft och ger barn det skydd de har rätt till, avslutar hon.
Regeringens förslag är nu på väg genom lagstiftningsprocessen och väntas träda i kraft vid årsskiftet. Hur förändringarna kommer att påverka framtida vårdnadsprocesser återstår att se, men signalerna från både rättsväsendet och barnrättsorganisationer är positiva.
När vi frågar Isabelle Gunnarsson om hon ser några risker med umgängesstopp, svarar hon:
– Självklart är det alltid en balansgång. Det viktigaste är att barnets säkerhet sätts i första hand, men samtidigt måste vi vara medvetna om de långsiktiga psykologiska konsekvenserna av att ett barn förlorar kontakt med en förälder. Det är därför nödvändigt att noggrant bedöma varje enskilt fall och även överväga stödjande insatser för barnet och föräldern, om det finns möjlighet att återupprätta en sund relation i framtiden.
Sammanfattningsvis kan ett stoppat umgänge vara nödvändigt och viktigt för att skydda barnet, men det kan också få negativa effekter om det inte hanteras med omsorg och om det inte finns långsiktiga lösningar på plats.