Massflyktsdirektivet; Vad händer sen?
Den 24 februari 2022 inledde ryska väpnade styrkor den fullskaliga invasionen av Ukraina och den 4 mars 2022 aktiverade europeiska rådet massflyktsdirektivet. Direktivets syfte är att erbjuda omedelbart och kortvarigt skydd i händelse av massiv inströmning av fördrivna personer, då det saknas utrymme för individuella bedömningar. Direktivet innebär alltså att personer från Ukraina snabbt beviljas tillfälliga uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, eller skydd i ett annat EU-land. Massflyktsdirektivet kan bara ge tillfälligt skydd i max tre år och kan inte förlängas efter den 4 mars 2025. Kriget i Ukraina är alltjämt pågående och kommer troligtvis pågå även efter denna dag. Frågan är då; Vad händer sen?
Oviss framtid för ukrainska flyktingar
Migrationsverket framhåller att ”Regeringen utreder vilka regler som ska gälla för dem som inte kan återvända till Ukraina efter det datumet. Vi kommer att kontakta personer som har skydd enligt massflyktsdirektivet och berätta hur de ska göra i god tid innan deras tillfälliga uppehållstillstånd slutar gälla” (Migrationsverket.se, 2024-06-17). I nuläget väntar alltså ukrainska skyddsbehövande på besked om huruvida de får vara kvar i Sverige och fortsätta de liv som de ordnat sig här, eller om de kommer tvingas tillbaka till det land de flytt ifrån. I skrivande stund är det drygt åtta månader kvar av tillståndstiden, därefter är det okänt vad som gäller. Det är hög tid för besked, eller hur?
Den som omfattas av massflyktsdirektivet kan inte byta till en annan typ av uppehållstillstånd. Först när massflyktsdirektivet upphör kommer det vara möjligt att ansöka om uppehållstillstånd på annan grund. Då finns det möjlighet att ansöka om asyl eller tillstånd på grund av exempelvis arbete eller anknytning. Vad gäller det sistnämnda är det däremot inte möjligt, så som det ser ut nu, att beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige. Ansökan måste inges och beviljas från hemlandet. Den som har ett arbete idag och har hunnit etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kommer alltså inte kunna fortsätta på sitt arbete efter den 4 mars 2025 utan att behöva ansöka om och beviljas arbetstillstånd från sitt hemland, i vart fall som det ser ut nu. De vanliga reglerna om arbetstillstånd gäller, vilket innebär att tjänsten exempelvis måste annonseras ut. I nuläget kan ukrainare alltså förvänta sig en ordentlig omväg.
Möjligheter till asyl och skyddsstatus för Ukrainska flyktingar
Migrationsverket har presenterat ett rättsligt ställningstagande i vilket myndigheten tar ställning till möjligheten att göra en framåtsyftande bedömning av behovet av skydd enligt utlänningslagen. Det ger även vägledning avseende bedömningen av säkerhetssituationen i landet och rimligheten i att hänvisa till internflykt. Migrationsverkets ställningstagande innehåller ingen rättslig bedömning avseende flyktingstatus eller alternativt skyddsbehov på grund av risk för omänsklig eller förnedrande behandling, eftersom bedömning sker i de enskilda ärendet. Ställningstagandet innehåller en bedömning av möjligheten att beviljas status som alternativt skyddsbehövande för att det finns en risk för urskillningslöst våld på grund av en väpnad konflikt i hemlandet. I detta hänseende har Migrationsverket, med stöd av landinformation, tagit ställning till risknivån i olika delar av landet. Charkiv, Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja faller i den röda kategorin, vilket innebär att risknivån är mycket hög. Det urskillningslösa våldet uppgår alltså till en så hög nivå att det finns grundad anledning att tro att en civilperson skulle löpa risk att utsättas för allvarlig skada. Andra delar av landet beskrivs i fallande skala (Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande, Prövning av skyddsbehov för medborgare från Ukraina, RS/009/2023, beslutsdatum 2023-12-22). Nyare landinformation kan komma att ändra bedömningen i ställningstagandet.
Massflyktsdirektivet och Ukraina: Oklara regler för ukrainare efter 4 mars 2025
Sammantaget inväntas ännu besked om vad som gäller för ukrainare efter den 4 mars 2025. Om regeringen inte beslutar om särskilda regler för den som omfattats av massflyktsdirektivet kommer vanliga tillståndsregler att gälla. Den som har flytt från Ukraina kan ansöka om asyl och eventuellt beviljas flyktingstatusförklaring eller status som alternativt skyddsbehövande och tillåtas stanna i Sverige utan att behöva lämna landet. Den som vill ansöka om arbetstillstånd eller tillstånd på grund av anknytning måste, som det ser ut nu, lämna landet för att inge ansökan och beviljas tillstånd utifrån Sverige. Kanske presenteras särskilda regler, därmed är det ännu inte säkert vad som händer sen.
