Psykiskt våld och lagstiftningen

BRÅ:s rapport om psykiskt våld

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har nu presenterat sin rapport ”Brott i nära relation; Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden” (Rapport 2024:4). I rapporten redovisas de övergripande resultaten som rör människors utsatthet för våld i nära relationer, dels under 2022 och del under livstiden. I rapporten redovisas ett flertal uppseendeväckande undersökningsresultat, men även resultat som redan varit välkända. Ett resultat som är särskilt anmärkningsvärt är att psykiskt våld är den vanligaste typen av våld, samtidigt som det är den typ av våld som i lägst utsträckning anmäls. Ett annat är att det vanligaste skälet till att de som utsätts inte polisanmäler är att de inte uppfattar händelsen eller händelserna som tillräckligt allvarliga.  

Psykiskt våld och lagstiftningen

Vad gäller psykiskt våld finns det stora luckor i lagstiftningen, vilket troligtvis är skälet till att anmälningsbenägenheten är låg. Dessa luckor måste täppas. Psykiskt våld är den vanligaste typen av våld, dessutom börjar ofta mäns våld mot kvinnor med ett kontrollerande beteende och psykisk misshandel från mannens sida för att sedan övergå till fysiskt våld. Psykiskt våld kan resultera i lika stort lidande, om inte större lidande, för den som är utsatt. Det sätter djupa och långvariga spår, dessutom kan det försvåra eller i princip eliminera möjligheten att lämna relationen. Det psykiska våldet leder till förödande konsekvenser för den utsatte och måste därför bli straffbart i betydligt större utsträckning.

Psykiska våldet och kvinnofridskränkningen

Straffbudet grov kvinnofridskränkning kommer inte åt det psykiska våldet i tillräcklig utsträckning. Ofta hamnar det fysiska våldet i fokus för utredningen. Inte heller ofredande-brottet fångar upp det psykiska våldet. En av utmaningarna i lagstiftningen är att förhålla sig till legalitetsprincipens krav på tydlighet och förutsebarhet och det så kallade ”obestämdhetsförbudet”. Det ska vara möjligt att förutse vilka gärningar som leder till straffansvar, vilket gjort det svårt att införa en ny brottstyp avseende psykisk misshandel. 2022 lämnades departementspromemorian ”Straffansvar för psykiskt våld” (DS 2022:18) över till regeringen, för att se över straffansvaret för psykiskt våld och stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld. Justitieministern har så sent som i mars 2024, i ett skriftligt svar, hänvisat till legalitetsprincipen i fråga om en särskilt brottstyp som tar sikte på psykiskt våld.

Psykiskt våld och eftersträvade straff

Det är av största vikt att psykiskt våld blir straffbart i större utsträckning, däremot finns en risk att ett särskilt straffbud blir en symbolisk lagstiftning. En lagstiftning som inte är effektiv eller gör någon faktisk skillnad för utsatta kvinnor i praktiken kommer urvattna rättssystemet och riskera förtroendet för rättsväsendet. Det finns redan idag ett lågt förtroende för systemet och en uppfattning om att det inte är lönt att anmäla eftersom utredningen ändå kommer läggas ned. Ett särskilt straffbud kan därmed skada förtroendet för rättsväsendet ytterligare. Det efterfrågas fler utredningar och fler initiativ för att snarast komma fram till ett lagförslag som är rättssäkert, förutsebart och effektivt.