Vad är snippa-målet?
Målet handlar om en tioårig flicka som har utsatts för allvarliga sexualbrott av en man i femtioårsåldern. Mannen var aktiv i Frälsningsarmén sedan länge, både som anställd och som besökare vid gudstjänster och annat. Flickan och hennes föräldrar var också aktiva, varpå de var bekanta med varandra. Flickan har i barnförhör berättat att mannen hade bett om hjälp med att ställa om en klocka eller timer, så flickan följde med honom in i kyrkbyggnaden. Det var där gärningarna ägde rum.
Mannen i snippa-målet dömdes i tingsrätten för våldtäkt
I september 2022 dömdes den tilltalade för två fall av våldtäkt mot barn till fängelse i tre år. Åklagarens gärningsbeskrivning löd att den tilltalade hade fört sin hand innanför målsägandens shorts och trosor, hållit handen på målsägandens snippa och haft ett finger inne i snippan. På så sätt hade han utfört en sexuell handling med målsäganden, som var 10 år vid tidpunkten. Flickan hade lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse och ansågs högst trovärdig enligt tingsrätten. Hennes uppgifter fick också stöd av annan bevisning. Enligt tingsrätten var det utrett att den tilltalade hade fört in sina fingrar i flickans vagina, därför karaktäriserade de gärningen som en sexuell handling jämförligt med samlag. Han dömdes därmed för våldtäkt mot barn.
Varför friades mannen i snippa-målet?
I februari 2023 ändrade hovrätten tingsrättens dom på så sätt att de frikände den tilltalade. Hovrätten ansåg det utrett att den tilltalade hade haft ett finger inne i flickans snippa, men hovrätten menade att flickan inte närmare hade förklarat vad hon menade med ordet snippa. Domstolen refererade till vad som framkommer i ordbok, att det är det yttre könsorganet. Enligt ordbokens definition har det därmed inte skett en penetration, varför mannen inte kunde dömas för våldtäkt. Trots att flickan i förhören sagt att han hade haft fingrarna inne i snippan och långt inne i snippan så frikändes således mannen för att det inte ansågs klarlagt vad som avses med snippa. Åklagaren hade inte framställt ett andrahandsyrkande, därför kunde han inte dömas för ett annat brott. Högsta domstolen återförvisade målet till hovrätten för ny prövning på grund av rättegångsfel. I mars 2024 meddelade hovrätten sin dom, i vilken tingsrättens dom fastställdes.
Varför fick snippa-målet uppmärksamhet?
Målet har fått stor uppmärksamhet i media och omedelbart efter att hovrättens första dom meddelades spreds inlägg i sociala medier under hashtaggen #jagvetvadensnippaär. Det har upprättats ett stort antal anmälningar gentemot hovrätten till Justitieombudsmannen, dessutom har domstolen mottagit ett stort antal klagomål. Tusentals personer undertecknade ett upprop om krav på en nationell utbildning om sexualbrott inom rättsväsendet. Två av nämndemännen som var delaktiga i beslutet har avgått efter domen.
Snippa-målet och materiell processledning
I juridiska sammanhang har hovrätten även kritiserats för att inte ha utövat materiell processledning i målet. Materiell processledning innebär att domstolen ser till att målet blir tillräckligt utrett genom att göra påpekanden och ställa frågor. I målet resulterade avsaknaden av ett andrahandsyrkande i att gärningsmannen frikändes helt, trots att alternativa brottsrubriceringar kunde vara aktuella. Genom materiell processledning hade hovrätten kunnat klargöra vilka brott som gärningen skulle kunna aktualisera.
Domstolen har en lagstadgad rätt att döma för ett annat brott än det som åklagaren yrkar ansvar för. Det förutsätts däremot att brottsrubriceringen kommit upp under processen på ett tillräckligt tydligt sätt, genom att någon lyft möjligheten till en annan brottsrubricering. Europakonventionen stadgar en rätt till en rättvis rättegång, vilket innebär en rätt för den som är tilltalad att kunna förutse vad denne kan komma att dömas för. Den tilltalade ska ha så god kännedom om innebörden av åtalet att denne kan anpassa sitt försvar. Det kan innebära en kränkning mot rätten till en rättvis rättegång att dömas för ett brott, som denne i förväg inte fått möjlighet att försvara sig mot.
Snippa-målet och domstolens brister
I målet har domstolen brustit i att bedriva materiell processledning för att utreda alternativa brottsrubriceringar. Med materiell processledning hade domstolen kunnat aktualisera andra rubriceringar. Gärningsmannen hade således inte behövt frikännas helt och hållet, eftersom gärningsmannen uppenbarligen kunnat dömas för ett annat brott.
